AFS 2023:11 – Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning

AFS 2023:11 anger hur du ska förebygga ohälsa och olyckor när arbetsutrustning används och när personlig skyddsutrustning väljs och används. Föreskriften gäller sedan den 1 januari 2025, och de särskilda kunskapskraven för pannoperatörer i 10 kap. 30 § tillämpas sedan den 1 januari 2026. Börja med att kartlägga utrustningen, bedöma riskerna och kontrollera vilka krav på kunskap, dokumentation, tillstånd, kontroll eller besiktning som gäller i just din verksamhet.

Den här webbplatsen är inte Arbetsmiljöverket och företräder inte myndigheten. Webbplatsen drivs av AB Kompetensutveckla i Sundsvall och ska användas som stöd för orientering, inte som ersättning för föreskriftens lydelse eller en bedömning av din arbetsplats. Kontrollera därför alltid centrala uppgifter mot Arbetsmiljöverkets officiella föreskriftssida och den konsoliderade föreskriften i PDF-format.

Kontrolldatum: 12 september 2026. Vid kontrollen var den konsoliderade AFS 2023:11 uppdaterad till och med AFS 2024:4. Ikraftträdandedatum och kontrolldatum är inte samma sak.

Vad innebär AFS 2023:11 för dig som arbetsgivare?

AFS 2023:11 heter formellt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning. Syftet är att förebygga risk för ohälsa och olyckor vid användning av arbetsutrustning samt vid val och användning av personlig skyddsutrustning enligt 1 kap. 1 §. Föreskriften preciserar arbetsmiljöarbetet, men ersätter inte arbetsmiljölagen eller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2023:1.

Arbetsutrustning omfattar maskiner, anordningar, verktyg, redskap och installationer enligt 2 kap. 3 §. Användning omfattar bland annat drift, transport, installation, reparation, rengöring och underhåll, så du behöver bedöma mer än själva manövreringen.

De generella kraven kompletteras av regler för exempelvis truckar, stegar, ställningar, trycksatta anordningar, lyft och personlig skyddsutrustning. Samma arbete kan därför omfattas av flera kapitel samtidigt.

Fyra korta definitioner

• Arbetsutrustning: maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet, enligt 2 kap. 3 §.
• Lyftanordning: anordning för att lyfta eller sänka last, enligt 11 kap. 3 §.
• Lyftredskap: utrustning mellan lyftanordningen och lasten, eller på lasten, som används för att ansluta den, enligt 11 kap. 3 §.
• Personlig skyddsutrustning: utrustning som bärs eller hålls av en person som skydd mot en eller flera risker, med de undantag som anges i 15 kap. 3 §.

Så avgör du vilka krav som gäller för utrustningen

Börja inte med frågan vilken kurs någon ska gå. Börja med att identifiera utrustningen, arbetsmomentet, riskerna och den person som ska använda, kontrollera eller underhålla utrustningen. Enligt 2 kap. 4 § ska du undersöka och riskbedöma om den valda arbetsutrustningen är lämplig för arbetet och om den kan användas med betryggande säkerhet.

Kontrollera därefter produktkraven. Utrustning som omfattades av relevanta EU-baserade svenska regler när den släpptes ut eller togs i drift ska uppfylla dessa enligt 2 kap. 5 §; för annan utrustning gäller bilaga 1 enligt 2 kap. 6 §.

Bedöm sedan om utrustningen kan medföra en särskild risk. I så fall ska du ordna arbetet så att bara de personer som har uppgiften får använda den, medan de som sköter kontroll, reparation, ändring, service, rengöring och underhåll ska vara särskilt utsedda enligt 2 kap. 13 §. Du ska också ha dokumentation över användarens praktiska och teoretiska kunskaper enligt 2 kap. 14 §.

Slutligen behöver du läsa specialkapitlet för utrustningen. Truckar regleras i 4 kap., stegar och arbetsbockar i 7 kap., ställningar i 8 kap., trycksatta anordningar i 9–10 kap., lyftanordningar och lyftredskap i 11–13 kap. samt personlig skyddsutrustning i 15 kap. Om du vill förstå bakgrunden till förändringen från äldre regler kan du läsa vår sida om Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter, men bedöm alltid ditt fall mot AFS 2023:11.

Skilj mellan kunskap, dokumentation, tillstånd, kontroll och besiktning

Orden används ibland som om de betydde samma sak. Det gör de inte, och en sammanblandning kan leda till att arbetsgivaren tror att ett kursintyg ersätter ett tillstånd eller att en daglig kontroll ersätter en föreskriven besiktning.

Krav	Innebörd, exempel och åtgärd
Kunskap	Personen ska ha den teoretiska, praktiska eller särskilda kompetens som arbetet kräver. Exempel finns för truck i 4 kap. 16 §, ställning i 8 kap. 23–24 §§, pannoperatör i 10 kap. 30 § och lyft i 11 kap. 27 §. Bedöm arbetsuppgiften, säkerställ rätt kunskapsnivå och komplettera med utrustnings- och arbetsplatsspecifik introduktion.
Dokumentation	Arbetsgivaren ska kunna visa kunskaper, planer, uppdrag, kontroller, journaler eller intyg när en regel kräver det. Exempel finns i 2 kap. 14 och 19 §§, 4 kap. 16 §, 8 kap. 24, 33–34 och 36 §§ samt 11 kap. 28 och 32 §§. Spara rätt underlag, håll det aktuellt och gör det tillgängligt där föreskriften kräver det.
Tillstånd	Ett uttryckligt skriftligt arbetsgivartillstånd ger en viss person rätt att utföra angivna arbetsuppgifter med angiven utrustning. Kravet finns för truck i 4 kap. 17 § och maskindriven lyftanordning i 11 kap. 28 §. Utfärda tillstånd först när kunskap och lokala förutsättningar har verifierats, och ange omfattning och begränsningar.
Kontroll	Egen kontroll kan vara daglig, fortlöpande, efter installation eller efter en särskild händelse. Vissa kontroller ska göras av kontrollorgan. Exempel finns i 2 kap. 16–19 §§, 7 kap. 13 §, 8 kap. 32–33 och 37 §§, 10 kap. och 11 kap. 29–33 §§. Bestäm vem som kontrollerar vad, när och hur. Dokumentera när regeln kräver det och stoppa osäker utrustning.
Besiktning	Besiktning är en formaliserad kontroll av de anordningar som uttryckligen omfattas, normalt genom ett ackrediterat kontrollorgan. Regler finns i 13 kap. och bilaga 12. Identifiera besiktningsplikt och intervall, boka rätt kontrollorgan och förvara aktuella intyg nära anordningen.

Ett utbildningsbevis kan styrka kunskap, men det är inte automatiskt samma sak som arbetsgivarens skriftliga tillstånd. På motsvarande sätt räcker det inte att utrustningen en gång har besiktigats om arbetsgivaren samtidigt försummar dagliga kontroller, fortlöpande tillsyn eller underhåll.

Arbetsutrustning och truckar i praktiken

Arbetsutrustning ska förvaras, installeras, placeras och användas säkert och bara för avsett eller lämpligt ändamål enligt 2 kap. 7–8 §§. Arbetstagaren ska få begripliga instruktioner om användning, förutsebara avvikelser, erfarenheter och nödvändig skyddsutrustning enligt 2 kap. 12 §.

Utrustningen ska underhållas. Installationsberoende säkerhet ska kontrolleras före första bruk och efter flytt enligt 2 kap. 16 §. Regelbundna kontroller och vid behov prov följer av 17 §, medan 18 § kräver extra kontroll efter exempelvis ombyggnad, olycka eller långt stillestånd. Resultaten ska dokumenteras enligt 19 §.

För truckar tillkommer särskilda krav. Riskbedömningen ska bland annat omfatta truckens egenskaper, miljön, belastningsergonomi, skyddsutrustning, underhåll och förarens kunskaper enligt 4 kap. 4 §. Trucktrafik ska om möjligt skiljas från gående, och riskerna ska annars förebyggas särskilt där sikten är begränsad enligt 4 kap. 8 §.

En truckförare ska ha dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper enligt 4 kap. 16 §. Dessutom krävs ett skriftligt och personligt tillstånd från arbetsgivaren, eller från inhyraren för inhyrd förare, enligt 4 kap. 17 §. Tillståndet ska ange trucktyper och arbetsuppgifter. Ett vanligt misstag är därför att låta ett utbildningskort fungera som enda underlag utan ett separat lokalt tillstånd.

Praktiskt exempel: En ny lagerarbetare visar ett kursintyg för motviktstruck. Innan personen börjar köra behöver du ändå bedöma kunskaperna mot de aktuella arbetsuppgifterna, informera om lokala trafikleder, lastkajer och siktproblem samt utfärda ett personligt skriftligt tillstånd med rätt trucktyper och uppgifter.

Lyft, stegar och ställningar kräver olika säkerhetsåtgärder

Vid lyftarbete ska du bland annat bedöma stabilitet, riskområden, kunskaper, upplyft last, lyftredskap, lastsäkring, samlyft och underhåll enligt 11 kap. 4 §. Arbetet ska organiseras säkert, och om flera verksamheter deltar ska en ansvarig person utses enligt 11 kap. 7 §.

Användaren ska vara förtrogen med arbetet och ha praktiska och teoretiska kunskaper enligt 11 kap. 27 §. Kunskaperna ska dokumenteras, och maskindrivna lyftanordningar kräver skriftligt tillstånd med angiven utrustning och arbetsuppgifter enligt 28 §. Hissar är undantagna från just dessa dokumentations- och tillståndskrav.

Dagliga kontroller, tillsyn och underhåll följer av 11 kap. 29 §, medan journal ska föras enligt 32 §. Anordningar i bilaga 12 kan dessutom kräva första besiktning, montage-, revisions- eller återkommande besiktning enligt 13 kap. 5–10 §§.

Stegar har en annan riskbild. De får bara användas som tillträdesled och för kortvarigt arbete när riskerna är så små att säkrare utrustning inte är befogad enligt 7 kap. 4 §. Föreskriften anger ingen generell minutgräns. Stegen ska ge säkert fotfäste och grepp, vara stabilt placerad och i vissa höjder vara stagad eller förankrad enligt 7 kap. 5 och 10–12 §§. Den ska underhållas och kontrolleras fortlöpande enligt 13 §.

För ställningar ska en plan för säkert uppförande, användning och nedmontering upprättas före uppförandet enligt 8 kap. 5 §. Den som leder arbetet ska ha kompetens minst enligt bilaga 6, medan de som uppför, ändrar eller monterar ned ställningen ska ha föreskriven kunskap och dokumenterad utbildning enligt 8 kap. 23–24 §§. När ställningen är klar ska den kontrolleras, kontrollen dokumenteras och handlingar överlämnas enligt 8 kap. 32–34 §§. Användararbetsgivaren ska sedan kontrollera den före bruk och fortlöpande, särskilt efter stark vind, annan påverkande väderlek, oförutsedda händelser eller längre tids oanvändning enligt 8 kap. 37 §.

Praktiskt exempel: Ett företag hyr en färdigbyggd ställning av en annan juridisk person. Företaget som ska använda ställningen behöver bedöma att den passar arbetet, ta emot och tillgängliggöra föreskrivna handlingar samt genomföra sin egen kontroll före användning; en överlämningshandling tar inte bort användarens ansvar.

Trycksatta anordningar och personlig skyddsutrustning

Särskilda krav på dokumentation, övervakning och kontroll gäller för trycksatta anordningar i klass A eller B enligt 9 kap. 23–35 §§. Klassningen beror bland annat på typ, tryck, volym, temperatur och fluid; kontrollera därför tabellerna i stället för att använda en tumregel.

Användningen ska riskbedömas enligt 9 kap. 6 § och anordningen med säkerhetsutrustning fortlöpande undersökas enligt 9 §. För klass A och B krävs bland annat förteckning, dokumenterade tillsynsrutiner och livslängdsjournal enligt 9 kap. 36, 38 och 39 §§. Trycksättning får ske först när ett kontrollorgan har bedömt att anordningen uppfyller kraven och ska ske inom fastställda villkor enligt 10 kap. 7 §. Första, återkommande och eventuell revisionskontroll regleras i 10 kap. 9–21 §§ och bilaga 7.

Pannoperatörer som övervakar pannor i klass A eller B ska sedan den 1 januari 2026 ha kunskaper enligt bilaga 8 samt de kompletterande kunskaper och färdigheter som den specifika pannan kräver. Arbetsgivaren ska dokumentera kunskaperna enligt 10 kap. 30 § och uppdraget enligt 31 §. Den aktuella lydelsen kräver inte det generella certifieringsupplägg som fanns i grundföreskriften före ändringen AFS 2024:4.

Personlig skyddsutrustning är inte första lösningen när tekniska eller organisatoriska åtgärder begränsar risken tillräckligt; gemensamma skydd prioriteras enligt 15 kap. 4 §. Nödvändig utrustning ska vara kostnadsfri, riskbedömd och anpassad till användaren enligt 6–8 §§.

Andningsskydd ska vara individuellt utprovade. För tätsittande andningsskydd ska även tätheten provas individuellt med en lämplig kvantitativ eller kvalitativ metod enligt 15 kap. 9 §. Arbetstagaren ska informeras, utbildas och vid behov få en demonstration enligt 14 §, medan 16 § kräver underhåll, kontroll, reparation och säker förvaring.

Följ en konkret arbetsgång på arbetsplatsen

En användbar arbetsgång gör kraven möjliga att följa över tid. Anpassa stegen efter utrustningens risker, specialkapitel och de personer som berörs.

1. Inventera arbetsutrustningen. Lista maskiner, verktyg, truckar, lyftanordningar, lyftredskap, stegar, ställningar och trycksatta anordningar. Notera typ, identitet, placering, användning och ansvarig funktion.
2. Identifiera tillämpliga regler. För arbetsutrustning börjar du med 2 kap. och går sedan vidare till relevant specialkapitel och bilaga. För personlig skyddsutrustning kontrollerar du kraven i 15 kap. För trycksatta anordningar behöver du fastställa eventuell klass A eller B; för lyft behöver du kontrollera bilaga 12.
3. Undersök och riskbedöm arbetet. Ta med normal drift, rengöring, felavhjälpning, underhåll, förflyttning och förutsebara avvikelser. Dokumentera riskbedömningen enligt reglerna för systematiskt arbetsmiljöarbete och de särskilda krav som gäller.
4. Välj tekniska och organisatoriska åtgärder. Byt arbetsmetod, avskärma riskområden, separera trafik och säkra utrustning innan du förlitar dig på personlig skyddsutrustning.
5. Säkerställ kunskaper. Bedöm teori, praktik och utrustningsspecifika färdigheter. Komplettera en utbildning med lokal introduktion och praktisk verifiering när arbetet kräver det.
6. Utfärda tillstånd där det krävs. Ge inte ett generellt tillstånd. Ange person, utrustningstyper, arbetsuppgifter och eventuella begränsningar för truck eller maskindriven lyftanordning.
7. Planera kontroll och underhåll. Bestäm dagliga, fortlöpande, periodiska och händelsestyrda kontroller. För besiktningspliktig utrustning ska du också bevaka rätt besiktningsmånad och kontrollorgan.
8. Samla dokumentationen. Håll instruktioner, kunskapsunderlag, tillstånd, kontrollresultat, journaler och besiktningsintyg aktuella och tillgängliga på rätt plats.
9. Följ upp förändringar. Gör en ny bedömning när utrustning, personal, arbetsmetod, placering eller risker förändras. Stoppa användningen när en brist kan äventyra säkerheten.

Checklista före användning

• Är utrustningen avsedd och lämplig för arbetsuppgiften?
• Är riskbedömningen aktuell och känd av de berörda?
• Har användaren rätt praktiska och teoretiska kunskaper?
• Finns dokumentationen som krävs för utrustningen och arbetsuppgiften?
• Finns ett personligt skriftligt tillstånd om arbetet gäller truck eller maskindriven lyftanordning?
• Är instruktioner och bruksanvisning tillgängliga och begripliga?
• Är daglig eller fortlöpande kontroll genomförd och eventuella brister åtgärdade?
• Kräver anordningen kontrollorgan, besiktning, skylt eller aktuellt intyg?
• Är skyddsåtgärder prioriterade före personlig skyddsutrustning?
• Vet arbetstagarna hur arbetet stoppas och avvikelser rapporteras?

Undvik vanliga misstag

Det första vanliga misstaget är att beskriva AFS 2023:11 som en utbildningsföreskrift. Reglerna handlar om säker användning i ett större sammanhang: riskbedömning, val av utrustning, organisation, instruktioner, kunskap, tillstånd, underhåll, kontroll och dokumentation.

Det andra är att likställa kursintyg med behörighet. Ett intyg kan dokumentera delar av kunskapen, men arbetsgivaren måste fortfarande kontrollera praktiska färdigheter, ge lokal information och utfärda skriftligt tillstånd där 4 kap. 17 § eller 11 kap. 28 § kräver det. En utbildning ensam tar inte över arbetsgivarens ansvar.

Det tredje är att använda personlig skyddsutrustning som ersättning för möjliga gemensamma skydd. En hjälm, sele eller ett par skyddsskor kan vara nödvändiga, men 15 kap. 4 § kräver att tekniska och organisatoriska åtgärder prioriteras när de kan begränsa risken tillräckligt.

Det fjärde är att blanda ihop kontroll och besiktning. En giltig besiktningsskylt innebär inte att den dagliga kontrollen kan hoppas över, och en noggrann egenkontroll ersätter inte kontrollorganets besiktning när 13 kap. och bilaga 12 kräver den.

Det femte är att göra allmänna råd till absoluta krav. Föreskriftstexten använder normalt ”ska” för bindande krav, medan allmänna råd visar möjliga sätt att uppfylla kraven och ofta använder ”bör”, ”kan” eller exempel. Återge därför inte ett råd som om det vore paragrafens enda tillåtna lösning.

Vanliga frågor om AFS 2023:11

Sammanfattning och nästa steg

AFS 2023:11 kräver mer än att rätt person har gått en utbildning. Du behöver välja säker utrustning, riskbedöma användningen, ge begripliga instruktioner, säkerställa och ibland dokumentera kunskaper, utfärda tillstånd där det krävs samt planera underhåll, kontroll och besiktning. Börja med inventeringen och koppla sedan varje utrustning och arbetsuppgift till rätt paragraf, ansvarig person och dokument.

Behöver du reda ut vilken information på webbplatsen som passar din verksamhet kan du kontakta AFS2023. För arbete med lyft kan webbutbildningen Säkra lyft vara en del av kompetensarbetet, men kursen ensam ersätter inte arbetsplatsens riskbedömning, praktiska kunskaper, utrustningsspecifika instruktioner, dokumentation eller arbetsgivarens skriftliga tillstånd när reglerna kräver det.

Kontrollera alltid slutliga beslut mot Arbetsmiljöverkets aktuella text. Den här sidan administreras av Kompetensutveckla och är inte en myndighetssida.